”Det heter mamma på alla språk.” Mödrar talar om moderskap i ett mångkulturellt Sverige

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka hur mödrar till tonåringar, med skilda kulturella erfarenheter och etniskt ursprung, upplevde sitt moderskap i det senmoderna så kallade risk-samhället idag. Syftet var att efterforska om det gick att påvisa likheter och/eller skillnader i hur mödrarna såg på själva moderskapet och uppfostran och vilken betydelse etnicitet hade i sammanhanget. Resultat av denna studie skulle kunna påvisa implikationer för socialt arbete och politisk agenda. Studien baseras på intervjuer med mödrar med kurdiskt, arabiskt och svenskt ursprung i fokusgrupper med blandade konstellationer. Totalt 23 mödrar intervjuades i fyra grupper under ca 2 timmar och dokumenterades genom film på dator. Sex korta och öppna frågeställningar var formulerade och förberedda inför intervjuerna. Intervjuerna tematiserades och analyserades under kategorierna moderskap, uppfostran och etnicitet. Slutsatser som framkom var att mödrar från de skilda kulturerna gav själva moderskapet samma grundläggande innebörd och på lika vis beskrev en bra mammas egenskaper: kärleksfull, uppmärksam, trygg och ägnande barnen mycket tid. De hinder som upplevdes för att kunna utöva det goda moderskapet i det senmoderna, svenska samhället upplevdes på samma sätt oberoende av etnisk härkomst: de sammantagna kraven på yrkes- och hemarbete, ansvar för barnen och brist på tid för egen rekreation skapade stress som fick negativa återverkningar på hälsan och orken för barnen. Innebörden i uppfostran och målet med denna gav mödrar oavsett egen bakgrund också likalydande betydelse: barnen ska genom tydlig vägledning lära sig rätt och fel, uppträda mot andra på ett respektfullt sätt med mål att utvecklas till goda samhällsmedborgare. Olikheter i hur mödrarna sinsemellan uppfattade olika faror för barnen i samhället kunde urskiljas. Skillnader kunde förstås både utifrån olika kulturella erfarenheter och värderingar, men var också beroende av mer personliga upplevelser i barndomen samt faktiska risker och miljöer som refererade till närområdet. Mödrar med utländskt ursprung vittnade tydligt om andra och speciella svårigheter som hörde samman med att leva i två kulturer samtidigt och den etniska diskrimineringen i samhället. Det framkom i studien betydelsefulla implikationer för socialt arbete såsom skapande av forum där mödrar med olika etnisk bakgrund ges möjlighet till berikande samtal genom delande av erfarenheter, detta också i integrationshänsyn. Resultaten visade också på ett angeläget behov av förändringar på samhälls- och politisk nivå för att förbättra mödrars villkor och omständigheter